Vad röstade riksdagen om?
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken. Målen lyder "ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd" och "ungdomar ska ha verklig tillgång till makt". De nya målen ersätter dagens mål. När man undersöker om de övergripande målen uppnås ska man titta på följande områden: 1) lärande och personlig utveckling, 2) hälsa och utsatthet, 3) inflytande och representation, 4) egen försörjning och 5) kultur och fritid. Ungdomspolitiken ska vara en del av politiken på alla områden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor. Målen för alla sådana områden ska alltså gälla även för ungdomspolitiken. En annan nyhet är att regeringen årligen ska prioritera en eller flera frågor där behovet av insatser är särskilt viktiga för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Riksdagen beslutade också att kommunerna ska ha ett uttryckligt ansvar att hålla sig informerade om hur ungdomar som inte är längre är skolpliktiga och inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda alternativ för att undvika att ungdomarna hamnar utanför studie- och arbetslivet. Skyldigheten omfattar inte de ungdomar som går eller har gått en utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2005.
Läs hela betänkandet